Sylt och saft direkt från Dalarna.

I helgen fick vi fint besök från Dalarna. Loves föräldrar kom förbi på en fika och hade med sig riktiga delikatesser. Fars Lingonsylt står nu och väntar på att ätas, Mors Vinbärssaft ska jag blanda till och njuta av och frysen är full med äppelmos. Vad jag ser fram emot till helgen är den lilla påsen med kantareller som också ligger där och väntar på att tillagas. Det återstår bara att välja ut vad som ska tillagas av dom.

Japp, jag som klagade på att veckan gick alldeles för fort och ingenting hanns med, nu ligger jag istället nedbäddad med snuva och feber. Då kan jag tala om att då blir det inte mycket gjort! Men jag är lyckligt lottad och har en alldeles egen Love här hemma som ställer sig och gräddar våfflor och vispar grädde. Med andra ord allt för att göra mig frisk. Nej, nu är jag proppmätt i magen och bäddar ner mig i sängen igen.

I’m laying in bed with fever and Love is doing everything he can to make me better, waffles and whipped cream!

Nu är det äntligen klart vårt skrivbord. Nåja nästan. Efter målande gånger 1000 och tänkande och pusslande är det nu äntligen på plats och vi har äntligen en ordentlig plats för allt det här arbetet som måste göras och som nu kommer gå så mycket lättare. Efter en kort liten överläggning är det nog 3 års väntan som äntligen är över. Skönt. Underbart. Och visst blev det fint sen!

Vad som återstår är egentligen petitesser. Kabeldragningar, små små små pillriga saker och fyllning av lådorna.

Our workspace is finally ready to be used. I’ve waited 3 long years but now I finally have a place to do all this work that needs to be done. But there’s still some work to be done, like filling up those drawers with necessary stuff.

Nu är familjen samlad. Jag, Love och Rufus. Äntligen samlade på ett och samma ställe efter snart fyra års väntan och efter snart fyra års pendlande fram och tillbaka. Borlänge, Växjö, Hultsfred, Kalmar, Stockholm. Dalmasen har äntligen flyttat till finaste somriga Stockholm. Jag tyckte inte att han kunde flytta hit utan att ha med sig en dalahäst så det fick bli en till honom i inflyttningspresent. Röd och fin från Nusnäs!

Jag och Rufus kom precis hemtuffande med tåget från Borlänge där vi spenderat helgen på kalas, Love fyller år idag. Grattis till världens bästa Love! Innan jag åkte hann jag knäppa lite bilder på stol make-overn som jag skvallrade om. Här är resultatet. Det blev en fantastisk skillnad. Innan va dom vita och helt anonyma, dom smälte liksom in i omgivningen och försvann. Nu är dom kaxiga och tar för sig!

PS. Ser ni PH-lampan? Det är också en nyhet här hemma, den trivs väldigt bra här och jag trivs väldigt bra med att få titta på den!

Foto: Johanna Billingskog

Favoriter på Habitat

Habitat säger jag bara! Det är nästan tur att det inte finns någon butik här hemma i Sverige, det skulle nog bli för farligt. Alla dessa fina saker. Under höstlovet besökte Love‘s familj London. Pling sa det i min mobil, ett mms med bild från Habitat såklart. Avundsjuka kallas det!

Nu kan jag nog snart räkna två år sedan senaste besöket, i London över nyår. Innan dess i Nice. Kanske dags för en weekend snart!

Mms-bild från familjen Nyberg

Bilder: habitat.co.uk, Leif Nyberg

Efter ett ordentligt övervägande har jag nu lyckats nå en slutsats. Chips med dipp. Chips med dipp är bästa fredagsmyset! Men jag har fått bassning från min käre Love. ”Du har ingen bra dippskål. Inte ens en chipsskål. KATASTROF!”

Ni förstår att jag inte hade så mycket val än att leta reda på en under helgens IKEA-besök. Love var såklart med. Annars hade det nog blivit fel. Det svåra i problematiken är att skålen (den avsedd för dipp) ska ha en viss bestämd storlek. Samt en viss bestämd form för att få kallas bra. Eller med lite tur perfekt. Efter en stunds överläggning föll valet för SYNTES.

PS. Syntes har ännu inte testats för sitt ändamål men fungerar utmärkt för pistagenötter och tomatsoppa.

Love och Rufus i båten en härlig dag

Många är det som undrat vart jag tagit vägen men ni ska veta att jag är kvar här ute än. Våren blev något turbulent och inte alls som planerat. Men vad gör det nu när sommaren är här och solen skiner (och förhoppningsvis några dagar till!).

Nu är det något helt annat som tar upp min tid. Lille Rufus har anlänt till familjen. Ingen vila ingen ro. Ha en trevlig sommar. Vi ses i höst!